Hundälskare.. nja inte när man är i Turkiet!

Jag älskar hundar. I Turkiet fanns det många gatuhundar som oftast låg på gräset längst Sides strandpromenad och vilade under dagarna. Dom levde sitt eget liv och brydde sig inte om alla som gick förbi.

Men det fanns ett undantag.. Let me tell you about this dog!

Hunden på bilden är inte "orginalet" men ser ut som den, förutom att öronen hängde halvt och han hade gula ögon!

Natten som jag och Camilla hade varit ute med den turkiska killen M hände en sak vi nog aldrig kommer glömma. Vi var på väg till hotellet från Side stad och gick då längst strandpromenaden. Helt plötsligt kommer denna hund från ingenstans och börjar följa efter oss väldigt nära. M försökte några gånger att fösa bort hunden, vilket funkade tillfälligt men den kom hela tiden tillbaka och gick bakom oss. M sa då att vi bara skulle ignorera hunden och fortsätta gå, vilket vi gjorde.

När vi kom fram till hotellet och sagt hej då till M så var hunden fortfarande bakom oss, men som tur var stannade den utanför receptionen när vi gick in. Camilla och jag fortsatte ut till hotellområdet och gick genom trädgården till vår byggnad, och sen upp till andra våningen där vi hade vårt rum. Korridoren (utomhus) till rummet är väldigt smal så man får bara plats en person på bredden så Camilla gick först, nu var det dessutom väldigt mörkt för inga lampor var tända.

Vi kom fram till vår dörr och Camilla tar fram nyckeln för att öppna. Av någon anledning så vänder hon sig då mot mig, tittar bakom mig och ger ifrån sig ett högt skrik. Jag vänder mig då om och vad är det jag får se... Hunden står precis bakom mig och stirrar på oss! Jag är inte den som brukar skrika men då skrek jag, trodde jag skulle få en hjärtattack.

Kan ju säga att dörren till vårt rum åkte upp väldigt fort och stängdes minst lika fort :P Hur hunden lyckades komma förbi receptionen och efter oss ända upp till vårt rum utan att någon märkte nåt är fortfarande en gåta. Så i den stunden var jag inte någon hundälskare ;)